Det är intressant hur livet är.
Som dominobrickor.
Vi dammar av dom tills dom glänser som drömmar
vi staplar dom med perfekta rum emellan
vi beundrar vår plan.
Och vilken kick då brickorna faller
då man med enbart en liten knuff får allt i gungning
en enda fingertopp får allt att falla
och dra resten med sig och man hinner knappt inse att det händer
och att man fått det att hända.
Så ligger brickorna där
huller om buller
dammiga och tunga och tunga och tunga att lyfta
när det enda som gäller är att plocka upp dem
samla dem, damma av dem
plocka upp sig själv
och börja om från början med en helt ny formation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar